Det är idag 5 dagar kvar till Stockholm Marathon och lite överallt har jag senaste tiden sett en massa ”tips”. Och visst kan det vara bra med lite tips och har man inte sprungit en massa marathonlopp tidigare kanske man ”ramlar dit” och suger åt sig av tipsen utan att tänka själv. Jag är glad att jag har sprungit en hel del maror och inte ”behöver” suga åt mig av tipsen.
Varför säger jag då så här? Jo, fler än jag har säkert märkt att det har blivit väldigt enkelt att kalla sig själv för PT, coach, löpcoach, inspiratör och kanske till och med tränare. Men vad har de egentligen för kompetens för att hjälpa just dig? Bara för att man har en träningsblogg, gått en helgkurs eller sprungit en del lopp behöver inte det betyda att man är fullfjädrad för att kunna hjälpa och tipsa andra om än det ena och än det andra. Samtidigt kan det säkert vara svårt att låta bli när andra ber om tips ”av dig som är så duktig, av dig som sprungit maran tidigare, osv…”. För egen del vill jag helst inte utse mig själv till massör bara för att jag gått en helgkurs, det är snarare något jag skojar om med glimten i ögat.
Sen finns det naturligtvis de som är väldigt duktiga på att ge tips om både det ena och det andra inom träning och inför ett marathonlopp utan att själv springa en meter, eller vilken idrott det nu kan handla om. Se till exempel på Jonny Holm, Stefan Holms pappa och tränare. Utan att veta tror jag inte Jonny har varit uppe på jättehöga höjder.
Jag tror att i väldigt väldigt många fall så är vi själva bäst på att känna våra kroppar. Och inför stundande marathonlopp har säkert de flesta själva en egen idé om vad som är bäst för dem. Men man kanske känner sig osäker på sig själv, vill få bekräftelse på sina egna idéer eller i värsta fall, struntar i sina egna idéer och bara går efter de tips man hittat på bloggar och forum. Så mitt tips är att lita på din egen känsla och hoppa inte på alla möjliga tips utan att tänka efter själv. Fundera både en och två gånger vem som ger er tipsen, om det är någon du litar på inför stundande marathonlopp.
Skulle du lita på mina marathontips?
Jadå men jag känner ju dig!
hahahahaha inte med det där glaset cola i handen!
Bra sagt!!
:)
Cola? Var det inte rödvin?
;)
Kanske handlar lite om mottagaren också- det är väl roligt att läsa massa tips från de som genomfört tävlingar man själv ska springa, så kan man välja och vraka och ta till sig det som verkar vettigt för ens egen infallsvinkel i det hela. Cola- är ett galet bra tips! (eller vin om det nu var det,) bara vid rätt tillfälle
Daniel: Ja, det brukar ju faktiskt underlätta, vilken tur både du och jag har! :)
Träningsglädje: Cola är ju bästa sportdrycken, serveras både på maran och på ultralopp! :)
Coyntha: Tack tack!
Anna: Nja, det var nog cola tror jag.
Annie: Ja, sant! Men har man inte sprungit så många maror tror jag man underskattar sig själv och suger åt sig av både bra och mindre bra tips. Och det tipsas från alla möjliga, oavsett om tipsaren har något vettigt att komma med eller inte.
Ja, Cola är underskattat! :)