Idag trodde jag att jag skulle springa 5 kilometer i en ny stafett – i sprintdistansen i ITU World Triathlon Stockholm. Vi var ett lag på tre killar som på ett enkelt sätt kom fram till vem som skulle ta vilken sträcka och naturligtvis kunde jag inget annat än ta löpningen. Viktor och Jaime tog simning och cykling. Det regnade inte när stafetten började men mitt under cyklingen började det fullkomligt ösa ner och jag undrade både en och två gånger vad jag gjorde där i växlingszonen dyngsur i åtsittande kalla kläder. Tur hade jag att Viktor och Jaime skötte sig mer än utmärkt, annars hade det blivit ännu jävligt mycket kallare!

När det blev min tur plaskade jag iväg på blöta mattor genom hela långa växlingsområdet och sen ut på min runda. Rundan var väldigt koncentrerad runt slottet med många tvära kast och 180 graders vändningar. Detta gjorde att man såg löpare hela tiden men också att rytmen pajades en del i alla dessa svängar. Det kanske inte spelade så stor roll för tiden egentligen, men känslan tappade man lite och känslan ska inte underskattas. Det slutade regna under min löpning och till slut sprang jag upp till slottet för andra gången och in i mål.

Hur gick det då? Ja, det är en bra fråga som det finns två svar på. Placeringsmässigt blev vi tvåa och det är ju kul att det gick så bra, så det får vi vara nöjda med. Men lite irriterande att vi förlorade med futtiga 10 sekunder mot de som var före oss. Vid varvningen hade jag gärna tagit emot information från arrangörerna om hur vi låg till, men vad ska man kräva, det stod funktionärer utplacerade längs banan, men de visste inte alltid vart vi skulle springa… När det gäller hur det gick tidsmässigt så är det en stor gåta. Om sträckan jag sprang hade varit 5 kilometer, som den skulle vara, hade jag satt personligt rekord med runt 2 minuter och det är helt enkelt inte realistiskt på 5 kilometer. Alltså, sträckan var inte 5 kilometer och hur lång den egentligen var, som är grunden till hur fort jag sprang, verkar det vara svårt att få reda på.

Under eftermiddagen fick jag lära mig att det tydligen, av någon anledning, är okej för arrangörerna att inte hålla den distansen de presenterar, utan det får diffa på 10 procent. Okej, är det en regel så är det så och jag kan förstå om det ibland kan vara svårt att få till exakt en jämn distans som 5 kilometer. Men borde inte arrangörerna i alla fall kunna tala om verkligheten, att sträckan inte är 5 km utan x,x kilometer? Och jag undrar, hur kan man räkna i form av personliga rekord på olika banor när distanserna inte är vad de utgör sig för att vara, om det nu är så att de får diffa 10 procent? Så ett annorlunda tips till er som vill sätta personligt rekord på marathon, se om ni hittar en triathlontävling på ironmandistans som har stafett, för där kanske marathondistansen bara är runt 38 kilometer. ;)