Detta är ett blogginlägg inom ramen för “Löpträning med Snabba Fötter” som kommer läggas upp med länk till höger här på bloggen.

Rubriken till detta blogginlägg är så rätt och riktad till oss löpare, men jag kunde också skrivit ”Spring för f-n!”, just för att jag verkligen vill betona det, men i mångas öron låter det kanske lite väl hårt.

Detta blogginlägg har jag egentligen funderat på sedan i våras och att det kommer just nu i början av mina blogginlägg i ”Löpträning med Snabba Fötter” är ganska naturligt. Att jag fick lite extra boost till detta på föreläsningen med Mikael Mattsson för någon vecka sedan var naturligtvis också bra, så nu kör vi.

För att nå lite bättre resultat tror jag de flesta av oss springer för lite nuförtiden. Vi samlar för liten veckomängd helt enkelt. Standarden på till exempel marathon, bland killarna i alla fall, var högre för 10-25 år sedan och det trots att vi är fler som springer nu. Om vi tänker oss att man har en viss mängd av ”engagemang”, som jag här antar är tid, som man vill lägga på sitt idrottande så tror jag att man för 10-25 år sedan la ner mycket mer av den tid man hade, på att faktiskt springa än vi gör idag, detta kanske både procentuellt och i faktiska timmar. Men jag väljer nu fortsättningsvis att se det i procent. För 10-25 år sedan kanske man använde t ex 95% av sin tid på sin löpning till att faktiskt löpträna, att springa. Nu kanske den siffran är nere på, jag vet inte, men säg 70-80%, max. För nu lägger vi i mycket högre utsträckning tid på att göra en massa annat, som t ex köpa prylar relaterade till löpningen, blogga, fundera på mat och alla möjliga dieter, läsa träningstidningar, hålla på med pulsklockan, ladda upp detaljer till datorn med mera. Jag säger inte att vi inte ”får” göra dessa aktiviteter eller att de ens behöver vara dåliga för löpningen, men det innebär att vi springer mindre av den tid vi lägger på vår löpning.

Och om vi sedan tittar på våra procentsatser ovan, som jag antar är 95% för 10-25 år sedan mot nuvarande 75% (i mitt antagande) som vi springer i någon form av den tid vi lägger på löpningen så tror jag även här att vi har en skillnad. Nu lägger vi tid på löpskolning, skitkorta intervaller och annat som jag gissar att man inte offrade så mycket tid på för 10-25 år sedan. Återigen, jag säger inte att det är fel eller dåligt, men det innebär att vi nuförtiden hamnar efter när det gäller vår löpta veckomängd jämför med tidigare.

Och av allt bra som Mikael Mattsson hade att säga på föreläsningen så är det som både jag och en del andra med mig kommer ihåg mest, att man från forskningen ser en så tydlig koppling mellan löpta veckomängder och resultat (på maran för marathonlöpare i det här fallet). Så hur kul det än må vara att göra en massa annat så får vi inte glömma att springa och få upp en okej veckomängd är A och O för att nå bra resultat.

Det pratas mycket om att träna smart, men många gånger tror jag att de som pratar om detta när det gäller löpning förordar en massa varianter av träningspass som också innebär mindre veckomängd. Jag tror inte det finns några genvägar till att bli en bra löpare så att föreslå en massa övningar istället för att springa tror jag inte på. Eller vad hände annars med den gamla klassiska slogan ”man blir bra på det man tränar”? Stämmer den helt plötsligt inte?

Så om någon personlig tränare, löpcoach eller med annan titel vill förorda en massa som innebär mindre löpt veckomängd, ja då kanske ni ska fundera om en gång. Risken är att ni betalar en massa pengar för något man gärna vill tro på för att det låter som en genväg, men som inte kommer fungera i längden. Glöm inte att vi blir bra på det vi tränar!

Glöm inte springa om du vill bli bra på att springa! As simple as that!