Kanske en något konstig rubrik. Men jag hoppas jag lyckas förklara vad jag menar.
Det finns alltid många som kan ha åsikter om någons resultat eller prestation och jag funderar lite på hur vi tar det till oss och vad det kan betyda för oss.
På ett specifikt resultat kanske någon får 11 åsikter, där 10 tycker att det var bra medan den elfte undrade varför det inte gick bättre. Fokuserar vi då på den elfte åsikten eller de övriga tio? Och är det viktigt vem som tycker det ena eller det andra? Kan vi rannsaka oss själva och bilda oss en egen rimlig uppfattning om resultatet? Kanske behöver vi lite tid och lite åsikter från andra för att komma fram till vad vi själva egentligen tycker.
Kanske är vi såna (som jag vet att jag själv kan vara) att vi bara är nöjda om det blir pers eller knappt då, för det kunde ju gått ännu fortare. I det fallet kanske man inte lyssnar så mycket på omgivningens kommentarer, man har redan bildat sig en egen uppfattning. Vi tycker kanske omgivningen ibland är lite för snäll för att vi ska ta det på allvar. Eller?
Några kanske gärna fiskar efter alla möjliga kommentarer och gärna sprider all möjlig information om distanser och tider både här och där i hopp om att få in åsikter som förhoppningsvis berättar hur duktiga vi är. I detta fall kanske vi vill ha mycket feedback för att vi ska kunna blicka framåt mot kommande träningar. Kan det vara så?
Jag bara spånar lite, men jag funderar som sagt på hur gärna vi tar emot åsikter om våra tränings- och tävlingsprestationer och vilken roll de spelar för oss.
Kan det ha å göra med hur man bedömer sig själv utefter hur man presterar?
Jag vet med mig att jag fokuserar lite väl mycket på vad jag presterar, inte att jag presterar, utan vad. jag bygger gärna min självkänsla på prestationerna. DÅ blir det också mycket viktigare vad andra tycker och tänker. Presterar jag bra, är jag en bra människa, ”duktig”, presterar ag dåligt, är jag en dålig människa. Ju mer trygg jag har blivit i mig själv, desto viktigare är min känsla över prestationen än själva resultatet och andras ”godkännande” inte alls lika viktigt.
Ju mer självkritisk man är och ju högre krav på sig, man har, desto lättare är det väl att ta till sig den elftes negativa kommentar.
Bara för att spåna vidare lite :D
tack för senast förresten!
Bra funderingar där…Jag tror att får man 10 bra kommentarer och 1 dålig, så fokuserar de allra flesta på den dåliga. Tråkigt men sant!
Jag tror att jag själv är lite av en blandning av det. Jag bildar mig snabbt en egen uppfattning om lopp eller träingspass, men kan också ta in omgivningens synpunkter/reflektioner efteråt. Jag går själv gärna ut med tider och distans, inte för att få responsen utan mer för att jag själv blir peppad att kämpa vidare för att försöka förbättra mig!
Kanske är de 10 positiva kommentarerna ett sätt att stryka personen medhårs?
Kan den enda ”dåliga” kommentaren vara den som faktiskt är den sanna.
Till syvende och sist måste man veta var man själv står och vad som kan förväntas av dig.
I mitt fall, och säkert hos många andra också, tycker jag det är svårt att veta vad en normal nivå ligger på hos en löpare som mig.
Jag har tränat mer eller mindre aktivt i 2 ½ år ca 4 mil i veckan. Har ett personbästa på 39.54 över 10 km.
Vad är rimligt efter 2 ½ års träning. Hur mycket kan jag tänkas förbättra mig varje år med ungefär samma träningsmängd och upplägg?
Har jag nått mitt max?
Kanske är de 10 positiva kommentarerna enbart av ondo för just mig?
ÄtaTränaKämpa: Intressanta tankar om hur du bollar in parametrar som att vi presterar eller hur vi presterar i det hela. Och visst är det intressant att också bolla in självkänslan och kanske våga vara självkritiskt till sina prestationer. Om alla alltid är jublande glada över prestationen kanske man inte utvecklas lika mycket som man skulle kunna gjort.
Karin: Ja, det är kanske så att de flesta av oss är en blandning av olika delar och kanske till och med vid olika skeden och situationer. Och visst kan det vara som du säger att det peppar en själv när man går ut med sina prestationer på samma sätt som jag tycker att min blogg peppar mig. Men ibland tycker jag att det fiskas efter ”åh vad duktig du är” lite väl mycket.
b: Att de 10 kommentarerna stryker en medhårs låter ganska rimligt och hur mycket ger de då, undrar jag. Och när du skriver att de 10 kommentarerna till och med kan vara av ondo så ja, visst kan det vara så. Det kanske hämmar utvecklingen när omgivningen redan tycker att jag ”är så duktig”. Och visst måste man själv bestämma om ens prestation var bra eller mindre bra, det håller jag med om. Vad man sen kan förvänta sig för resultat från olika individer med olika träningsbakgrund är en annan och komplicerad fråga, men vi får inte glömma att vi är olika individer.
Jag är inte mina prestationer. De är en del av mig. Om folk tycker att jag skulle kunnat prestera bättre har de säkert rätt – på ett sätt är ju det positivt. Någon tror mer om mig. Jag fokuserar på mina egna mål och min egen drivkraft – ingen annan upplever, känner eller kan prestera åt mig. Men så har det också tagit många år att komma hit och känna den inre styrkan – men det är värt det.