Vi har det bra som har nära till härliga stränder och när vi som idag joggade barfota på stranden i solskenet så tänker jag att det är så här det ska vara. Och vi sprang verkligen barfota, inte barfota i tunna skor som en del kallar barfotalöpning. Jag behöver bli starkare i fötter och vader, så barfotalöpning ska vara bra för mig.

Ikväll sprang jag intervaller på bana. Planen var 2*4*600 meter i 3:30 min/km. Det ca 10 minuter att springa bort till Sannarps IP, perfekt uppvärmning alltså. Jag visste om att jag hade joggat barfota på stranden tidigare idag (även om jag då försökte att inte belasta vaderna för mycket), så jag skulle lyssna på kroppens signaler.

3:30-fart innebär 600-ingar på 2:06. Även om detta är väldigt snabbt för mig ville jag helst få in ett skönt flyt i intervallerna och inte kände att jag hela tiden spurtade mot klockan. Den tänkta farten är ju också den fart som krävs för att springa milen på 35 minuter, vilket känns helt jätteomöjligt. Men för att kunna ha en chans att sätta pers igen på milen måste jag säkert träna en del intervaller i olika längder.

När jag satte iväg på första intervallen tyckte jag att jag snabbt fick in ett okej flyt och farten var okej. Eftersom jag springer på bana kan jag slänga ett öga på klockan varje 100 meter och se så jag ligger okej till. Första intervallen gick på 2:07 och samtidigt som det var något sakta så var jag nöjd med att första intervallen inte alltid behöver vara en tjuvrusning. Samtidigt var jag ju tvungen att skärpa till mig lite och gjorde så i andra intervallen som slutade på 2:04. Så, allt i sin ordning och nu var det bara att fortsätta och jag gjorde så när även tredje intervallen gick på 2:04. I fjärde och sista intervallen i första blocket började jag känna att jag inte orkade hålla stilen med att springa ganska ”rätt” med fotisättningen och jag ”ramlade” ner lite på hälarna. Jag höll ihop det och intervallen gick på 2:05.

Blockvilan behövdes och jag flåsade ordentligt. Samtidigt tycker jag att jag återhämtar mig ganska snabbt. Jag drog iväg på första intervallen i andra blocket och redan i denna intervall kände jag att jag återigen hade svårt att få till fotisättningen och jag fick kämpa. Men jag kämpade okej och intervallen slutade på 2:04. I andra intervallen fick jag börja slita lite och kämpade mig fram, men det gick inte bra. Inte känslomässigt i alla fall och även om klockan återigen stannade på 2:04 kände jag att jag inte hade mer där och då. Det räckte så. Jag var trött, tillräckligt trött. Och även om jag egentligen hade 2 intervaller kvar och faktiskt fortfarande sprang intervallerna på tänkta tider bestämde jag mig för att sluta.

Jag började gå hemåt och då var jag extra glad att jag hade slutat efter 6 intervaller. Jag började nämligen känna lite i högra vaden. Perfekt tajming att lägga av innan känningen kom alltså. Jag är också nöjd med att det denna gången var höger vad när det förra gången var vänster vad. Alltså är det troligtvis inte så att den ena vaden är mycket sämre än den andra, utan snarare så att träningen är bra, men tuff för vaderna.

Inte lätt att slita sig från solstolen på balkongen idag!

Nya snabba Adidas Adizero Rocket