Andra och sista dagen på vårt lilla miniträningsläger började med en liten försovning. Så det blev till att byta om för löpning. Polarn kände lite i hälsenan och jag lite i vaden, så vi bestämde oss för att ta det lite lugnt. Annars hade vi pratat om någon form av snabbare pass.
Träningspass nummer 1
Nu gav vi oss iväg lite lugnt och visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen. Det lutade rundan bort runt Frennarp som hade blivit 6-7 km och det hade varit helt okej för mig. Men så råkade polarn hitta en stig in i skogen, ni vet en sådan där stig man bara ser om man gillar att springa i skogen. Vi chansade och det blev både mer stig men också ingen stig alls emellanåt. Vi bestämde oss för en något längre runda så det kanske skulle bli totalt 60 minuter, men okej då. Något felaktigt vägval gjorde att vi tappade lite tid och fick mer skogslöpning. Men som alltid hittar man ut igen och snart var vi i slutet på välkänd mark.
Då kom polarn med en ny lysande idé, vi ökar farten lite i 4 minuter. Okej, det kan vi väl göra, men en liten ökning räcker. Jag märkte nog redan efter 10-15 sekunder att det var mer än en liten ökning. Det märktes nog också av att det började bli jobbigt att prata så vi blev tysta och sprang istället. Att det var vi två och ”bara” 4 minuter och inte så långt hem kanske också bidrog till att farten skruvades upp till riktigt bra fart och vi bara tuggade på. Men det kändes okej och jag hade då inga känningar av vaden. Väl framme efter våra 4 minuter kunde vi pusta ut och gå/jogga de sista hundratalet meter hem. Vi gissade att vi troligtvis hade sprungit runt 3.45 min/km eller fortare och det var ju okej att få kroppen att ställa om sig till det sådär en söndagsförmiddag.
Efter passet blev det en sen frukost framför Vinterstudion. Sen var den korta träningshelgen slut för polarns del som behövde åka hemåt redan strax efter lunch. Men Sara var ju också med och hade kört ett eget pass under lördagen. Nu fanns det ju möjlighet till ett eftermiddagspass på söndagen också.
Polarn och jag! Lite fick vi kämpa!
Träningspass nummer 2
Sara har startat ett evenemang på Facebook som hon kallar ”Jävligt jobbig löpning”. Alla kan gå in och ta del av de passen som dyker upp där. Man gör dem var man vill, när man vill. Denna gången var det en tuff intervallstege om totalt 11 intervaller mellan 1 och 6 minuter som blev total intervalltid på 37 minuter. Jag sprang med och hade koll på klockan. Eftersom vädret fortfarande var bra och solen snart skulle börja gå ner så bestämde vi oss för Prins Bertils stig även det här passet. Stigen slingrar sig fram fint och den är inte så kuperad.
Passet gick bra. Det är svårt att känna av lagom snabb fart när längderna på intervallerna skiljer sig så mycket som mellan 1 och 6 minuter. Vi sprang halva passet bortåt och sen vände vi och det blev ganska lagom. För min del hade jag som sagt koll på klockan men jag kände också att det började saknas lite energi, jag hade ju trots alla bara ätit en sen frukost efter första passet.
Otroligt fina vyer utmed Prins Bertils stig!
