Det är bara tisdag, men jag tycker ändå att jag bör ha reflekterat klart från helgen som gick. Jag tänker förstås på Öppet Spår. Visst, det riktiga Vasaloppet är på söndag och jag kommer säkert fundera på både det ena och det andra när jag följer det från soffan på söndag, men jag tänkte ändå ge mina reflektioner nu.
Efter att jag skrev de första ovanstående raderna har jag nu suttit still i soffan och funderat lite. Det tog alltså lite tid att samla tankarna.
En mental resa med siffror som närmsta kompis!
Detta är min lilla sammanfattande slogan från Öppet Spår. 90 kilometer på längdskidor är ganska långt och för mig tog det drygt 7 timmar att åka. Det är 7 kontroller under resans gång vilket innebär att det är ganska många kilometrar mellan kontrollerna där det egentligen inte händer så mycket mer än att åka skidor. Man pratar inte speciellt mycket med varandra och jag tillhör inte dem som påbörjar så många konversationer heller. Men i söndags var det många som inte kunde låta bli att säga några härliga positiva ord om det fantastiska vädret, för vi hade verkligen ett härligt vinterväder med mycket sol. Men för min del kände jag inte direkt något behov av att åka och prata så mycket heller, redan från start var jag tokfokuserad på loppet, trots att jag inte skulle göra några stordåd i spåret. Och trots att det är ett långt lopp och man lätt har små dippar så tycker jag att jag klarade mig ganska bra från djupa dippar. Jag hade också ett bra flow i slutet av loppet vilket säkert påverkar mig positivt.
Så med vårt fantastiska väder och att det gick bra för mig är såklart en bra förutsättning för att säga wow om min upplevelse i Öppet Spår. Och jag märker att jag tycker att det är kul att åka längdskidor och det är kul att sticka iväg och åka ett sånt här lopp en helg. Så, ja, vi får väl se, men det är inte omöjligt att jag kommer vara med i Vasaloppsveckan på något sätt nästa år. Det vore kul att åka under 7 timmar! :)
