Efter att ha sprungit ett antal pass i mina adizero boston 3 är det dags för en utvärdering här på bloggen. Jag har en lite speciell relation till just denna adizeromodell. Jag hade nämligen modellen för ett par år sedan och sprang ganska mycket i dem under ett träningsläger i Portugal. Skorna kändes egentligen sköna, men lite stumma, men de ”gnagde” på fötterna ovanifrån, strax bakom stortån. Jag blev tvungen att sluta springa i dem och kunde inte springa i dem mer, inte ens efter ett längre uppehåll. Därför har jag inte vågat mig på modellen efter det, förrän nu.
Vad har då hänt med modellen och vad tycker jag egentligen nu? Jo, även om jag vid användandet av den tidigare modellen inte tänkte så mycket på att de var stumma, så är dessa, boston 3, inte alls lika stumma. Och de syns också att undersidan av skon inte ser ut på samma sätt som den gjorde tidigare. Ytterligare en anledning till att jag vågar prova dem igen är också att ovansidan är omgjord jämfört med tidigare modell, så jag tror inte de kommer gnaga hål som de tidigare gjorde.
Under de pass jag hittills har sprungit i mina nya adizero boston 3 tycker jag att de är sköna på samma sätt som andra adizeromodeller. Men jag har också lite svårt att riktigt hitta den perfekta känslan. Jag har svårt att sätta ord på detta, men jag ska göra ett försök. Jag ska börja med att berätta att adizero boston 3 är en sko för ett neutralt steg, om du pronerar ska du kanske snarare titta på adizero tempo. Jag springer också mycket i en annan adidassko som inte tillhör adizerolinjen, nämligen adidas Marathon 10. M 10 som den också kallas är också för ett neutralt steg och det blir således naturligt att jag jämför M 10 med adizero boston 3. Jag tycker M 10 är en fantastisk sko, som är superskön och förhållandevis lätt; 10,2 oz, tror jag. Det är mycket sko och den smiter åt på ett ordentligt sätt runt om hela foten. Den är väldigt enkel att springa med och det känns bara så naturligt. En enkel sko som är så bra i sin enkelhet att det inte finns någon anledning att krångla till det. En nackdel med M 10 är att det kan vara lite svårt att få tag i den. Den finns ofta i adidasbutiken i Stockholm, men där är ju inte alla. Running Warehouse brukar också ha den, men då tillkommer ju tull och annat. Jag valde i och för sig att köpa min förra M 10 från USA eftersom jag visste vad jag ville ha. Däremot har jag hört att till exempel Startfitness och Wiggle inte brukar ha den. Okej, det var en utvidgning om adidas Marathon 10, nu adizero boston 3. adizero boston 3 är något lättare; 9,8 oz tror jag. Den sitter bra på foten, men man får inte samma åtsmitande känsla av mycket tyg som man får med M 10. Detta kan alltså också vara en fördel med adizero boston 3 som är lite luftigare i ovansidan och man blir inte lika varm om fötterna i dem. Framfoten på adizero boston 3 känns också lite rymligare än i M 10. adizero boston 3 får alltså också ett bra betyg även om jag inte har fått samma perfekta enkla känsla som med M 10. Det kan i och för sig bero på att jag har haft flera par M 10 så det känns som att ”komma hem” när jag sätter ner foten i skon och börjar ta några steg. adizero boston 3 är säkert också mycket enklare att få tag i än M 10, vilket naturligtvis också är positivt.
adidas adizero boston 3
