Jag har inte kommit dit där jag börjat summera löparsäsongen 2012 ännu, men det är väl snart dags. Men idag kom det i alla fall ett brev från Berlin med en trevlig påminnelse om årets bästa resultat.

Att jag skulle kunna slå mitt gamla pers i år hoppades jag på, men att det skulle bli med så mycket, det vågade jag knappt tro på själv. Sen att en del tror att jag skulle kunna springa ännu fortare, det är en annan sak. Jag tittar på brevet från Berlin och kan inte låta bli att känna mig lite nöjd över min jämnhet under loppets gång. Det kanske inte är något ovanligt för en del, men för mig som inte varit i närheten av denna jämnhet i någon mara tidigare är det an stor grej.