Efter några dagars förkylningsuppehåll var det dags att ta tag i det här med att springa lite igen. Det gjorde jag ikväll med TSM, Team Stockholm Marathon som hade modell längre distanspass på agendan. Det blev 20 kilometer med 10*1 minuter insprängda mitt i passet med lite joggvila. Jag kände mig seg till en början, som jag tycker jag gjort lite på sistone. Som att jag blir trött, det känns som om det går fortare än vad det gör. Ingen bra känsla. Men efter ett tag kom jag in i matchen och andra milen rullade på med bättre känsla än den första milen. Tänk att man ska vara så svårstartad. Det blev några varv inne på stadion för att få ihop våra 90 minuter och ungefär samtidigt kommer de olika grupperna tillbaka, när det, trots att det är 1 april på tisdag, har börjat mörkna. Det känns lite speciellt och när jag är på väg därifrån och det står en del kvar och avslutar sina pass inne på stadion en torsdagskväll, då tänker jag lite för mig själv, hjältar!
