Alltså, jag vet knappt vad jag ska säga om dagen, men jag får väl kalla det för omtumlande. Det har verkligen varit upp och ner med det mesta, både med träningen och utanför träningen. Allt från jobbiga besked till roliga besked, en fantastiskt inspirerande lunch med en kompis och så har vi naturligtvis dagens träningar som var lite av ett kapitel för sig. Men som vanligt gör jag mitt bästa för att fokusera på det positiva, det är något jag jobbar på och gärna sprider omkring mig.

Om jag fokuserar på träningen, för det är ju det jag brukar göra, så hade jag en företagslöpning och en löpklass på SATS idag. Det kändes som jag var sen till företagslöpningen och tom på energi, men det var kanske mest en känsla från dagen som varit. Passet som sådant flöt ändå på okej men det drog ut på tiden och jag kände mig sen igen. Jag hade ju lite bråttom att hinna in till Stockholm och Hötorget för löpklassen på SATS. Återigen lite stress, kommer jag hinna, tänk om jag inte hinner, mobilen har dött i kylan, kan undra om den vaknar till liv i den något varmare bussen så jag kan ringa om jag behöver. Många tankar, men det löste sig, för 18:55 kom jag in på SATS och där stod mina löpare snällt och väntade och det var ju faktiskt 5 minuter kvar. Men svänga förbi Pressbyrån eller nåt sånt för att hälla nåt i magen hann jag ju inte. Tanken om hur jag skulle orka slog mig faktiskt innan passet, men när vi väl är igång så går det bra, det gör ju typ alltid det, trots att jag tycker att Run Speedplay inte är det enklaste att hantera som ledare. Man ska springa i 4:30-fart, hålla koll på tid på både löpning och vila och det varierar hela tiden utan logik och jag kör utan fusklapp. Sen ska man prata, pusha och peppa deltagarna också och se så att gruppen håller ihop och när någon börjar prata med mig och ställa en massa frågor också, ja, då blir det lite mycket. Men, jag tyckte jag hade full koll idag och det gick väldigt bra.

Detta är inte jag, men min känsla inför passen idag var något liknande!