Grymma backe, som jag till slut döpte blogginlägget till, var det efter att jag övervägt en mängd ”fulare” ord om backen. Backen jag pratar om är Hammarbybacken i södra Stockholm. Jag vet att många springer i denna backe och även löpare som jag ibland tränar med. Jag hade aldrig sprungit där men idag blev det alltså en liten debut för mig.

Jag vet att jag inte har backlöpning som min starka sida och för att vara lite tydligare, jag är skitdålig på att springa i uppförsbackar. Men är man dålig på något finns det också en stor förbättringspotential och detta kan man dra nytta av. Så istället för att träna det man redan är bra på för att kanske bli marginellt bättre, kan man träna det man är ganska dålig på, där det är större chans till större förbättring.

Så även om jag tog tokslut i backen och tyckte det var pest och pina att ta mig upp för backen 3 gånger så vet jag ju att det är bra träning så jag borde absolut springa lite mer i backar.

Även i alperna finns det backar, de ska besegras i augusti! Häng med på Alpresors löparresa!