Långpass i Helsingborg

Dagens långpass passade jag på att få tillsammans med ett gäng som ska springa Helsingborg Marathon i september. Dagen till ära arrangerades ett gemensamt långpass på 20 resp 30 km på delar av banan som ska springas i september. Vi startade klockan 11 och med några timmar framför oss så förstår ni att det blev ganska varmt. Vätska och extra vattenstopp blev populära inslag under dagen.

Vi delade in oss i olika grupper med tanke på tänkt måltid och jag höll mig i den snabbare gruppen som för dagen skulle hålla runt 5-minuterstempo. Många i gruppen kände varandra sedan tidigare och jag kände inte någon. Men det var kul att springa med andra, lyssna lite på allmänt snack om banan och allt sånt, det blir ju mycket löparsnack när man är ute på långpass. Jag träffade också på en kille från löpargruppen Löparglädje Rydebäck som är riktigt snabb och nu ska göra sin maradebut.

Idag sprang vi i grova drag den första delen av banan och jag tänkte en del på hur den är och hur den är i förhållande till andra marabanor. Det har snackats om att den inte är lätt och jag håller med. Det är inte som på stora marathonlopp långa breda gator som väller fram i kilometer efter kilometer. Här händer det mycket mer i bansträckningen. Det svänger en massa, det böljar upp och ner och det går på större vägar, inne i bostadsområden och inne i skogar och förbi öppna fält. Variationen är alltså stor men det kan också innebära att det kan kännas som man sprungit ganska långt för att man passerat så mycket, men i själva verket kanske man inte har avverkat så många kilometer som man tror. Jag tror det beror ganska mycket på vem man frågar, jag själv har inga problem med att mala fram på en raksträcka i kilometer efter kilometer, men många vill ju att det ska hända saker runt omkring hela tiden. Utifrån detta kommer det inte bli någon supersnabb mara för min del utan jag hoppas på en bra genomkörare och kämpa för att gå under 3 timmar.