Har ni hört talas om rubriken, Klein Curacao? Inte så konstigt om ni inte har gjort det, men jag ska berätta vilken häftig liten ö det är. Det finns många små stränder på Curacao, en del är befolkade och där finns solstolar, restaurang och dykföretag, men en del stränder är mer öde och där finns ingenting och båda strandtyperna kan ha sin charm. Men jag ville se en längre strand också och det fick jag på Klein Curacao.

Klein Curacao är en liten ö som ligger ca 1,5 timmes båtfärd från Curacao och efter en tidig upphämtning klockan 7 var vi ett gäng på 40-50 pers som gick på en katamaran som skulle ta oss ut till Klein Curacao. Vi hade sett bilder på ön tidigare så man visste ungefär vad man hade att se fram emot. Ditresan var ganska vågig och det sköljde över båten med en del vatten om man var på ”fel” ställe, men jag klarade mig ganska bra. Väl framme tog oss en liten gummibåt oss de sista 100 meterna in till land, om man inte ville simma in förstås. Vi möttes av väldigt turkost vatten och en lång sandstrand, precis som jag hade sett och precis som jag hade tänkt mig. Här skulle kameran användas. Vi hade runt 5 timmar på ön innan vi skulle vara redo för hemfärd igen. Vi började med en liten fotosession innan vi gick tvärs över den ganska långsmala ön. Det bor ingen på ön, men där finns några mer eller mindre fallfärdiga hus och lite som vanligt känns det som att ett ställe som detta redan har haft sin storhetstid. Med det menar jag inte att det inte är fint här, jag menar att husen har sett sina bästa dagar och det verkar inte som man vill satsa på att hålla byggnaderna i det skick man kanske hade önskat. Detta märktes också tydligt på den gamla fyren som ligger mitt på ön som vi passerade på vår väg över ön till andra sidan där det skulle finns ett par förlista skepp. Den gamla fyren var egentligen en ståtlig byggnad, men som sagt, den stor där ensam mitt på ön och med åren och vädret har den förfallit utan omhändertagande. När vi kom över till andra sidan ön och de förlista skeppen kom nya tankar fram. När förliste dem, hur såg det ut här då, vad hände med människorna ombord? Ett av skeppen var ett riktigt gammalt stålskrov medan det andra var en mycket nyare båt och det behöver inte vara så längesen den båten hamnade här. Denna sidan av ön bjöd inte på sandstrand utan snarare en massa sten så vi vände om.

Tillbaka till paradisstranden var det snart dags för lunch på katamaranen som vi blev körda ut till. Efter lite käk hade vi ungefär 1,5 timme kvar på stranden och det blev lite bad, lite strosande på stranden, lite springande, lite bilder och mycket sol och värme och insupande av atmosfären. Jag gillar verkligen sol och värme och att bara strosa omkring i sandstranden.

Resan på katamaranen tillbaka till Curacao blev en lugn och behaglig resa. Vi kunde sitta uppe på däck och njuta av solen i ansiktet och jag tog några öl och tänkte att det var lite för att fira årets sista mara och det var också sista hela dagen på Curacao.