Det är en timme kvar av februari, egentligen ingen dålig månad på något sätt, men i år kunde den varit bättre. Jag hade någon känning i mitten av månaden och nu är jag precis kvitt några dagar där jag inte mått så bra. Men en sväng upp till Falun gjorde kanske susen, för nu är jag på väg tillbaka igen, bara lite sårig näsa kvar.

Så imorgon när det är 1 mars får det bli första dagen i den fantastiska träningsmånaden mars. Eftersom det är söndag så är det långpass så jag öppnar månaden med ett långpass och hoppas att kroppen klarar det, men jag får naturligtvis känna mig för, det är inte värt att köra för tufft och råka ut för en sväng skit till. Men jag tror jag känner min kropp ganska bra.

När vi nu går in i mars månad är det säkert många som också inser att det inte är så långt kvar till det där loppet man tränar inför som kanske ligger i april eller maj. För visst är det lite konstigt, att bara vi passerar en dag extra så att vi är inne i en annan månad så känns det som allt kommer så mycket närmre, bara för en dag extra. Eftersom det fenomenet finns så kan man ju försöka se fram mot sina mål på andra sätt också, t ex i form av antal veckor kvar eller antal dagar kvar. För en del är dessa siffrorna lite enklare att verklighetsförankra till än vad månaden heter i förhållande till datumet loppet vi siktar på äger rum. Och har man antalet veckor eller dagar kan man också öra en gissning på hur många träningspass man kommer hinna genomföra. Och väldigt ofta är dessa gissade träningspass färre än man skulle gissat på om man inte började räkna på hur långt det faktiskt var kvar. En liten wake up call alltså.

Än är det snö i delar av Sverige, men snart kommer barmarken tillbaka!

Men sol kan man få ändå, om man har tur!