Min målsättning i Boston Marathon 2016 är klar. Att ha målsättningar i ett lopp är förstås helt naturligt, men man behöver ju inte ha det. Och målsättningen behöver ju inte handla om att springa i mål på en viss tid, det går ju också att ha som målsättning att komma i mål, att ha kul, att känna in atmosfären eller vad det nu kan vara. Det finns en del som brukar köra med det klassiska uttrycket att ”jag ska bara njuta”, men är det ett marathonlopp så är jag lite kluven till att ha en chans att klara hålla det uttrycket. Självklart är det någon form av njutning eller kanske snarare glädje innan loppet och en bit in i loppet men efter 25-30 km är det svårare att kalla det för njutning. Och skulle jag springa så ”sakta” så att det skulle kunna vara en njutning rent teoretiskt, ja då skulle jag kanske hålla på så mycket längre tid än jag brukar och då blir det väldigt slitsamt för kroppen på ett annat sätt, så då skulle jag nog ha svårt att kalla det för njutning i alla fall.

I Boston Marathon 2016 har jag som målsättning att springa under 3 timmar. Ja, jag vågar berätta om min målsättning, det är inte jättefarligt om jag inte klarar det, för jag vet att jag har kapaciteten. Jag har sprungit under 3 timmar i Boston tidigare men 3 timmar är fortfarande, och kommer alltid att vara det, en bra tid för mig. Träningen har varit okej, men kanske inte jättebra, det är ju t ex sällan man tycker att man har tillräckligt med träning i benen.

Och Boston Marathon är ganska kuperat, vädret kan vara lite lurigt och det är ganska tidigt på säsongen. Men publiken håller alltid yttersta världsklass, bästa jag varit med om, och det gör löparna också. Det brukar vara riktigt vassa världslöpare med och jag vet inget annat lopp som är i närheten av att ha ca 2000 löpare under 3 timmar, men det är klart, jag har inte sprungit något marathonlopp i Kenya, än.

Om drygt 13 timmar går starten, nu kör vi!!