Igår kom jag ut en liten sväng. Jag kommer ihåg att jag tog hissen ner och såg att det var vitt på marken, vilket det inte var under lunchen. Temperaturen var väl runt nollan och jag hade pälsat på mig lite extra, frysa är inte riktigt min grej. När jag stod där vid ytterdörren så var pannbenet med mig, jag bara öppnade dörren och började ta löpsteg direkt. Kanske var jag rädd att om jag hade börjat med att gå och känna efter så kanske jag hade vänt, jag är ju inte mer än människa. Tankarna igår gick egentligen helt och hållet till benen och då främst till min vad som är klart på bättringsvägen, den fick faktiskt en del distans i helgen, och det var nog därför som fokuset var på just bara det och det var ju gott nog.
Idag kom jag ner med hissen på samma sätt som igår, men idag var det ingen snö. Folk gick med paraply men man kunde knappt se att det regnade. Ni vet sånt där regnväder när det inte regnar men det är vatten i luften och man skulle behöva visir. Pannbenet var nog egentligen lika bra idag, men jag stod och tittade ut några sekunder innan jag faktiskt öppnade dörren, men då hade jag bestämt mig för att göra som igår, springa direkt. Det var mycket riktigt blött, från alla håll även om det inte blåste. Men jag rullade iväg, vet ju att jag väldigt snart kommer in i det och denna gången var det egentligen inga problem, benen kändes lätta och vaderna klagade inte nånting alls. Jag sprang bortåt Örjans Vall och lite senare var jag uppe på Galgberget. Mörkt och regnigt och självklart tror man att man är ensam galning ute, men precis när jag korsade motionsspåret så kom där en tjej och just då kändes det ju som vi två var hur bra som helst som tagit oss ut, så jag ropade faktiskt ”heja heja”! Antingen tänkte hon att jag var en galning eller så blev hon glad. Som ni märker så gick dagens löprunda mest i regnets tecken men det gjorde att även tankarna gjorde det. Och det kan ju regna på både träningsläger och lopp man sett fram emot och de kan ju faktiskt vara jäkligt roliga oavsett väder. Och Gunde sa väl något i stil med att om man tränar i tråkiga förhållanden så har man en fördel när det är liknande förhållande på tävling. Nu tävlar inte jag på Gundes nivå, men det är ju ändå kul om man kan prestera och ha kul även när vädret inte är tipp topp.
